I Finisterre

Vi hann med mycket igår. Vi vandrade sista km och kom in till Santiago redan vid 8.30. Där var det inte mycket action så tidigt. Så vi gick och åt frukost, och sedan vidare till pilgrimskontoret för att hämta ut våra "diplom". Gissa om det kändes bra!

Efter att staden vaknat lite mer gick vi in i katedralen, som varje pilgrim gör. Där tittade vi på Aposteln Jakobs (=Santiago) relikskrin. Vi hann också ordna bussbiljetter till Finisterre innan vi gick i mässan som är varje dag kl 12 i katedralen, där mycket tillägnas pilgrimerna. Bland annat räknar de upp vilka som kommit sedan gårdagens mässa, däribland "Två svenskar som började i Astorga"!

Under eftermiddagen tog vi oss sen till Finisterre. Världens ände kallas det men vi kände oss mer mitt i paradiset. Efter att i nästan tre veckor ha delat sovrum och badrum med andra människor var det tveklöst en LYX att få ett eget rum. Med eget badrum!

Igår strosade vi omkring i solen, badade fötterna i Atlanten och åt en fantastisk middag. Lön för vår möda med råge!

Nu väntar oss återresa till Santiago, och imorgon hemresa. Tre veckor har gått fort!

Vi gjorde det!

Un día más (y pico)

Det är knappt vi förstår det, men nu har vi mindre än två mil kvar till Santiago. Imorgon (söndag) går vi ca 16 km och går de sista km på måndag förmiddag, för att kunna vara med i pilgrimsmässan i katedralen klockan 12. Vi håller också för fullt på att kolla upp möjligheterna att ta oss till kusten måndag-tisdag, det vore verkligen fantastiskt. Som S så lämpligt påminde oss om ska vi verkligen fira vår bedrift med en riktigt härlig skaldjursmiddag också. Och champagne!

Men än är vi inte framme. Det börjar kännas lite (för R) att vi gått i mer än två veckor. Kroppen håller men blir trött fortare.

Igår gick vi till Arzúa och det var en fin liten stad. I Arzúa gör och äter man ost, och vi ville inte vara sämre. Riktigt god var den!

Idag har vi gått ca 19 km till Pedrouzo, som nog är en by egentligen men fullt av restauranger och pilgrimssouvenirer. Dagens vandring har varit genom skog i princip hela tiden och det har varit både fridfullt och vackert. Mestadels fridfullt i alla fall, det märks att det blir fler och fler vandrare ju närmare Santiago vi kommer.

Nu hoppas vi på en god natts sömn inför sista hela dagen - det blev lite si och så med det inatt på grund av att en "dam" i vår sovsal snarkade högt och ljudligt hela natten (Kia, jag vet att du vet vad vi menar!). Hon bor visst på samma ställe som oss inatt men verkar ha fått ett annat rum. Håll tummarna!

R&E

Vi närmar oss

Efter den lite tuffare tisdagen hade vi en lugn onsdag. Vi gick bara till 12 och hade sedan en lugn eftermiddag i byn vi bodde i, Lestedo. Vi bodde på ett privat härbärge där bara fyra andra stannat, så vi fick en lugn natt också.

Utvilade satte vi igång redan före sju. Snart var vi framme i Palas de Rei där vi åt frukost - kolla in storleken på frukostmackan!

Dagen har bjudit på uppförsbackar och plan mark, skog och öppna fält, byar och en stad. I staden (Melide) stannade vi efter att ha gått 2 mil. Här ska vi inatt sova på ett kommunalt härbärge med över hundra sovplatser.

Nu har vi ätit middag, och frångått den vanliga "menu de peregrinos" och ätit en vanlig lasagne. Vi kom även på att vi inte druckit någon Sangria än, så det gör vi nu. Gott!

Inatt sover vi gott efter en lång dag. Nu har vi bara 5 mil kvar!

R&E

Godaste middagen!

Lön för mödan

Idag har varit en tuff dag. Mest för att vi glömt att vila! Så länge det finns "vattenhål" (barer, caféer) lite här och var är det lätt att sätta sig och vila en stund och ta något att dricka. Under eftermiddagen var det drygt 8 kilometer utan någon by eller bar, och vi knatade helt enkelt på. Trötta var vi när vi kom fram!

Lönen för mödan kom dock redan till middagen - den godaste middag vi ätit sen vi kom hit! Grillad lax med kokt, ja KOKT, potatis. Annars har vi fått pommes frites till alla måltider. Förrätt och efterrätt var också goda och idag var menyn väl värd sina 10 euro.

Igår passerade vi något av en magisk gräns. Längs caminon står då och stenar som visar hur långt det är till Santiago. Igår kom vi för första gången under tio mil. Skön känsla! Efter idag har vi ca 8 mil kvar och förhoppningen om att hinna åka till kusten innan vi återvänder till Sverige lever plötsligt.

R&E

Keep fighting

Vi har varit på riktigt höga höjder ett par dagar och det har märkts på vandring, luft och temperatur. Högsta punkten var Alto do Poio (ca 1300 m öh) och där var ALLT fuktigt. När vi vaknade på morgonen trodde vi det hade regnat ute för fönstret var alldeles blött. Det visade sig vara blött på insidan, pga all fukt.

Vandringen har pga höjden också bjudit på fullkomligt storslagen utsikt. Det går aldrig fånga på bild riktigt men vi har försökt.

Idag har vi gått ca 18 km och tagit oss till Sarria. Här sover vi på ett privat härbärge som kostar lite mer (10 euro) men i sin tur bjuder på rena lakan, fina badrum och en trädgård där vi vilat middag under ett plommonträd.

De storslagna vyerna byttes idag ut mot trollskog. Långa stunder har vi gått nästan som i tunnlar, med träd runt om och över oss. Det är verkligen häftigt att vi får uppleva så olika omgivningar.

Nu har vi mindre än 11 mil kvar till Santiago och vi har gått 12-13 mil - mer än hälften alltså. Heja oss!

R&E

Morgonens vandring

Skinka eller rå sylt?

Middag i Triacastela!

Las Herrerías

Framåt, framåt

De senaste dagarna har vi verkligen fått uppleva det spanska by-livet. Vi har stannat på små ställen och njutit av lugnet. Igår bodde vi på härbärget i Pereje och tillbringade eftermiddagen med att småprata med en tant och en farbror från byn. Idag har vi gått ca 15 km och stannat för natten i Las Herrerias. Vi bor på ett fint härbärge och togs emot av en mycket trevlig kille, Richard. Nu tar vi en öl och en pinxo de tortilla till en lättare lunch.

Det är ett riktigt körsbärsår i Spanien och igår gjorde vi inte annat än åt körsbär känns det som. Stackars oss, eller hur? :)

Imorgon väntar den brantaste vandringen på vår tur, och vi lutar åt att få ryggsäckarna transporterade en bit för att riktigt kunna njuta av utsikten.

Tror ni oss om vi säger att vi inte har ett enda skavsår? Det är faktiskt sant!

Ikväll tänkte vi äta middag på ett ställe som Richard tipsade oss om. Det ska tydligen finnas bra, genuin spansk mat där.

Tack för alla kommentarer, tyvärr hinner vi inte svara på alla men vi läser dem så klart och är glada att ni vill följa oss på vår resa.

R&E

Cacabelos

Det har ska vi skriva i bloggen, tanker vi da och da, men nar vi val sitter vid en dator ar det inte sa latt att komma ihag!

Antonio har vi dock med rage lamnat bakom oss. De senaste natterna har vi haft det riktigt bra. Vi har bland annat hunnit med en eftermiddag och en natt i Ponferrada, som ar en stad med cirka 60 000 invanare. Vi drack en ol pa plazan, spanade lite pa borgen som var stangd och skrev nagra vykort.

Idag befinner vi oss i en by som heter Cacabelos. Den har vunnit bada vara hjartan! Oerhort pittoreskt med sma stenhus, barer, restauranger, och en a som rinner genom byn. Vi har just atit en "pilgrimsmeny" som finns pa manga stallen (ca 9-10 euro for tre ratter + vin), och suttit en stund vid an i solen. Harbarget ar ett av de battre, vi har ett eget litet rum och slipper darmed sova med andra i sovsal. Vi har dessutom sangar pa golvet bada tva (och inte vaningssangar), vilket jag tror glader E som varit den som fatt klattra upp de andra natterna.

De senaste dagarnas vandring har verkligen bjudit pa vackert landskap. Vi ar lyckligt lottade som far vara har och vandra! Manga kort har vi tagit, hoppas bara ocksa att kameran och bilderna gor omgivningen rattvisa.

Efter en kort forkylning har nu R, ocksa kand som klenast i stan, ont i en fot. Det har dock gatt bra att vandra ¨ändå med en elastiskt binda och en ipren. An har vi humoret i topp!

R & E

Antonio, vi ses aldrig igen

Redan efter nágra dagars vandring flyter saker och ting ihop. När var vi där? Var át vi den där goda frukosten? Tur att vi för lite anteckningar för att hálla ordning pá allt. En sak glömmer vi dock aldrig - härbärget i Manjarín.

Genuin känsla och familjärt utlovade guideboken, och vi ság fram emot att sova där. När vi kom fram visade det sig vara det enda härbärget i byn. Annars hade vi inte stannat! Att toan var ett hál i marken och att det inte fanns dusch, det kunde vi nog báda ha levt med. Men smutsen. Sä mycket smuts. Själva härbärget var ett gammalt skröppligt hus. Vi sov pá vinden pá madrasser pá golvet. Helt ok, men hela huset var sá smutsigt. Dessutom hade de hundar och katter i massor, som sprang omkring överallt. Och trasiga sopsäckar som lág öppna här och var... Visst var det mysigt att äta middag tillsammans med de andra (Antionio som skötte stället och en kvinna till ordnade), men vi hade gärna bytt ut den stunden mot att slippa resten.

MEN! Nu har vi gjort det, och allt kan bara bli bättre. Efter nágra kilometers vandring dagen därpá kom vi till en by med en bar som inte bara ordnade god frukost - de hade en ren och fin toa ocksá! Tandborstning och tvätt hej och välkomna.

Manjarín glömmer vi aldrig, men inte heller de senaste dagarnas vandring. Vi har gátt genom magnifik terräng i bergen. Flera gánger stannar vi och säger hur vackert det är. Hittills har vi dessutom inte ett enda skavsár och kropparna háller som de ska. Mer kan vi inte begära. Vi tänker mycket pá alla där hemma men njuter ocksá av att vara lediga och pá resande fot.

R&E

2 mil!

Helt oplanerat har vi gått två mil redan första dagen. Vi tänkte börja lugnt med kanske fem, högst tio kilometer. Men vandringen gick bra och sista biten var det långt mellan härbärgena... Nu är vi i alla fall framme i Rabanal. Vi har duschat, fått sängar och sitter just nu och äter gazpacho och tortilla till lunch. Inga krämpor alls och humöret är gott!

R&E

Mot Astorga

Hej! Efter en lång resdag kom vi igår fram till Santiago. Flygresorna gick ok förutom en liten försening i Madrid. Allt har gått väldigt smidigt hittills, hitta boende, frukost, busstation osv. Nu sitter vi och väntar på bussen som ska ta oss till Astorga. Sex timmar tar det, men spanjorerna kan det här med bekväma bussar så det ska nog gå bra. Väl framme gäller det att införskaffa pilgrimspass och en sovplats. Imorgon börjar vi vandra!

R&E